Den senaste tiden har många blivit bekanta med begreppet HSP. Många har, i likhet med mig, fått en förklaring till varför de så ofta känt sig annorlunda. Lättnaden över att inse att man inte är varken galen eller lat är smått euforisk faktiskt. Helt plötsligt framstår olika val jag gjort i livet som så självklara. Massor av funderingar och ambivalenta känslor jag haft genom åren, kan jag nu se i ett helt annat ljus. Jag har blivit bättre på att vara snäll mot mig själv.

Men vad är egentligen HSP? Jag har märkt att många blandar ihop olika begrepp. Du själv kanske vet vad det innebär, men hur ska du få ditt barns lärare att förstå? Eller din arbetsgivare, eller partner? Jag tänkte börja med att beskriva vad det inte är. HSP är inte en sjukdom, det är ett medfött personlighetsdrag som är fullt normalt och som alltså inte varken kan eller ska behandlas.

Först och främst, så ska inte HSP blandas ihop med sjukdomen Henoch-Schönleins purpurs, som råkar ha samma förkortning; HSP. Henoch-Schönleins purpura är en sjukdom där kroppens immunförsvar angriper små kärl i hud, leder, tarm och njurar. Det har inte heller något att göra med sjukdomen Hereditary Spastic Paraplegia, även den med förkortningen HSP, som innebär en långsam förtvining av motoriska nervledningsstrukturer. Det kan vara bra att känna till att det finns sjukdomar med samma förkortning, eftersom många läkare ännu inte är bekanta med begreppet Highly Sensitive Person.

Det finns också gott om sjukdomar och diagnoser vars symptom blandas ihop med HSP. Det är lätt hänt att felaktiga slutsatser dras när man bara ser till vissa karaktärsdrag. Många HSP är känsliga för lukter och ljud det stämmer också för många i autismspektrumet. Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av allvarliga och genomgripande begränsningar inom flera viktiga utvecklingsområden som social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Aspergers syndrom tillhör autismspektrumet och beskrivs ofta som autism utan begåvningshandikapp. Men där autism är en diagnos på ett livslångt funktionshinder, är HSP ett personlighetsdrag. Inte heller ska man blanda ihop HSP med ångesttörningar, blyghet eller ADHD. HSP är inte heller lika med introvert, faktum är att runt 30 % av alla högkänsliga är extroverta. HSP är alltså ingen diagnostiserad funktionsnedsättning utan ett personlighetsdrag.

Elaine N. Aron har forskat på HSP i över tjugo år och hon kallar sin forskning Sensory Processing Sensitivity. Det handlar om hur yttre och inre stimuli processas i hjärnan. Hos 15-20 % av människorna (och t ex bananflugor, hundar och schimpanser!) är systemet extra känsligt. Det naturliga filtret som andra har, saknas hos dessa individer. All stimuli går rakt in och processas på djupet. Inte att undra på att vi som tillhör denna känsliga grupp lätt blir överväldigade och behöver mycket tid för återhämtning.

Begreppet HSP är så nytt i Sverige, att det kallas lite allt möjligt. Vissa skriver högkänslig, andra särskilt känslig eller särskilt sensitiv. Det man ska komma ihåg är att det är känsligheten för stimuli, hur hjärnan tar emot och processar stimuli, som definierar HSP (eller vad vi väljer att kalla det). Nästan alla människor känner sig ibland känslosamma. De som själva inte har ett extra känsligt nervsystem, kan därför lätt tro att den högkänslige bara överdriver. Men forskning med bl a hjärnröntgen, har visat att en högkänslig människas hjärna processar intryck och stimuli annorlunda, på ett djupare plan. Man kan hitta sätt att hantera sin personlighet, men man kan inte ändra på sin genuppsättning.

Elaine N. Aron har beskrivit det så här: “Vissa djurarter, de känsliga, satsar på att den bästa taktiken är att vara försiktig, att utforska med sinnena och planera. De reflekterar över vad de kan se, höra, smaka eller känna lukten av innan de faktiskt gör någonting. Ibland framstår de som blyga eller skygga fastän de inte är det, eftersom de vanligtvis inte är rädda. De bara tittar och avvaktar rätt ögonblick. Deras motto är ”Gör rätt från början”. Eller ”Tänk efter före”. Den här strategin används av cirka 20 procent av alla djur, inklusive människor. Mindre känsliga djurarter har en annan taktik. De satsar på att ”vara först på plan” och att ”ta tillfället när det kommer”. De utforskar fysiskt, inte mentalt. De handlar först och tänker sedan. De hoppar på tillfällen. Ingen taktik är överlägsen den andra, det får situationen avgöra.” (svensk översättning av EM Bruhner).

Även om vi är överens om att HSP inte är vare sig en sjukdom eller en diagnos, så finns det säkert några som suckar och tycker det är onödigt att definiera karaktärsdraget överhuvudtaget. Måste vi sätta etiketter på allt hela tiden, kan inte människor bara få vara som de är? Och det är precis det jag vill, att folk ska få vara som de är. För det här med att ha ett extra känsligt nervsystem, det är inte ett val man gör, lika lite som man valt vilken skostorlek man har. Är man som jag född med skostorlek 36-37, så föredrar man skor i just den storleken. Visst kan jag pressa in mina fötter i skor med storlek 34 eller halka runt i ett par 39:or, åtminstone tillfälligt, men i längden vill jag ha skor i min egen storlek. Och det var min liknelse med samhället. Jag kan inte ändra på hela samhället och det är inte heller min avsikt, jag vill bara hitta min egen storlek.

Man kan inte begära att samhället ska anpassa sig till något det inte vet om eller förstår. De flesta människor utgår från att folk är ungefär som de själva och när någon då avviker från den egna normen, så blir det lätt missförstånd. Mitt syfte med att skriva om HSP är att fler ska få åtminstone ett hum om hur vi högkänsliga fungerar. För även om vi är olika så finns det några drag vi har gemensamt. Som att t ex larmiga och stökiga miljöer lätt dränerar oss på energi. Om man tänker sig att närmare var femte person är extra känslig för bråkiga miljöer, så är det lätt att föreställa sig vilken enorm effekt det kan få på inlärning och prestation, både för individen och för samhället. Stora klasser och enorma kontorslandskap kan vara stressande för vem som helst, men för den som har svårt att skärma av intrycken kan det bli förödande. I rätt miljö är däremot den högkänslige ofta mycket kreativ och produktiv och en stor tillgång för sin arbetsgivare. Vi är alla olika och det gäller även högkänsliga, olika personer blomstrar på olika sätt. Vissa mår bra av att vara egenföretagare, medan andra förhandlar med chefen om att få ett eget arbetsrum eller att kunna jobba hemifrån en dag i veckan. Tid för återhämtning verkar vara det allra viktigaste. Det finns massor av tips och strategier för hur man ska hantera sin känslighet på bästa sätt. Se det som din uppgift att ta hand om dig själv och din egen situation, så kanske du kan hjälpa andra så småningom.