Vad väljer du att skriva? Och är det så att timma är mer korrekt än timme? Eller tvärtom?
Jag älskar när jag kan välja själv vad jag skriver och vad gäller timma vs timme kan jag faktiskt det. Och du också.
Både timma och timme är helt korrekt och SAOL (Svenska Akademins Ordlista) listar dem som likvärdiga.
Med andra ord står valet dig fritt. Använd vilket av orden du vill, men var konsekvent i ditt val.
Hur det kommer sig att det finns två likvärdiga alternativ? Tja, det går att nörda ner sig i en språkhistorisk förklaring. Om man vill. Jag vill det inte utan nöjer mig med att konstatera att ”timme” är en gammal subjektsform och ”timma” en gammal objektsform. Båda har ”överlevt” och har dessutom samma form i pluralis: timmar.
Himlen ser blå ut därför att blått ljus sprids ut lättast i atmosfären, Rayleigh-spridning. Ljuset från solen består av alla möjliga färger som blir vitt ljus tillsammans. När solljuset når jordens atmosfär blir de blå delarna av ljuset mer spridda åt olika håll, och vi ser blått överallt på himlen. Gult och rött har lättare att fortsätta rakt fram i samma riktning genom atmosfären.
Det är också därför som solen ser rödare ut vid solnedgången. Då ser vi dess ljus från en så låg vinkel att det har passerat genom mer luft på sin väg mot oss. Det har passerat atmosfären ”på snedden”, vilket blir mycket längre sträcka genom atmosfären. Mer av det blåa ljuset har spritts bort, och endast det mest orange och röda ljuset går rakt igenom.
Att fästingar är små blodsugare som trivs i högt gräs och kan sprida sjukdomar visste du kanske redan. Men visste du dessa fakta om fästingar?
1. Fästingar behöver bara äta 2-3 gånger i sitt liv
En fästing blir cirka 3 år gammal men behöver bara äta, det vill säga suga blod, 2 eller 3 gånger i sitt liv. Fästingar utvecklas under sitt liv från larv, till nymf, till vuxen fästing och det är inför ett nytt utvecklingsstadium som de behöver äta. Hanen äter bara två gånger, som larv och nymf, medan honan även behöver blod en tredje gång som vuxen fästing för att kunna lägga ca 2000 ägg innan hon dör.
2. Fästingar saknar ögon
Den vanligaste fästingarten i Sverige, Ixodes ricinus, saknar ögon och använder istället sitt välutvecklade luktorgan för att hitta sina offer.
3. Fästingar lever stillsamma liv
Fästingar trivs i högt gräs där de stillsamt sitter och väntar på att ett värddjur ska passera. När ett djur eller människa slutligen går förbi, hakar sig fästingen fast på det passerande offret och kryper sedan runt tills den hittat en lämplig plats att bita sig fast och suga blod.
4. Ett fästingbett känns inte
När fästingen biter i sitt offer, sprutar den samtidigt in saliv i bettet. Saliven innehåller ett bedövningsmedel som gör att du inte känner att du har blivit biten. Det är också i saliven som TBE-virus överförs, om fästingen bär på viruset.
5. Det räcker att bli biten en gång för att bli smittad av TBE
Om du blir biten av en fästing som bär på TBE, överförs smittan direkt vid bettet. Därför räcker det att bli biten en gång av en fästing som bär på viruset för att bli smittad av sjukdomen. TBE kan leda till allvarliga tillstånd, som bland annat hjärninflammation och hjärnhinneinflammation, men det går att vaccinera sig.
Plötsligt värmer vårsolen och det är lätt att glömma bort att huden inte är förberedd. Hos många av oss har den inte hunnit producera tillräckligt med skyddande pigment. Huden är dessutom tunnare på våren, vilket sammantaget ökar risken för att bränna sig.
Under sommarmånaderna är de flesta medvetna om att solen kan ge alltför mycket strålning. Solskyddsmedel är inköpt, och både hattar och solglasögon har plockats fram. När den första värmande solen dyker upp på vårkanten är läget ofta ett annat. Längtan efter en solvägg i lä är stor och när temperaturen fortfarande håller sig på beskedliga nivåer är det inte lika påtagligt hur stark strålningen ändå kan vara. Faktum är att även under våren kan UV-index stiga så pass högt att du behöver skydda dig, särskilt om du är ute mitt på dagen.
Sommarhuden är tjockare och skyddar bättre
När huden utsätts för UV-strålning börjar processer för att skydda den. Dels ökar mängden pigment i huden, så den blir lite mörkare och får ett visst skydd. UV-strålningen gör också att produktionen av hudceller ökar så att huden blir något tjockare. Den förtjockade sommarhuden försvarar sig bättre mot att strålningen från solen tränger in i vävnaderna.
På våren, innan huden hunnit anpassa sig till mer och starkare sol, är den som tunnast och ljusast. Därför är det lätt hänt att bränna sig. Om du vistas i närheten av vatten eller snö reflekteras dessutom solstrålarna – då gäller det att vara extra uppmärksam.
Jag konstaterar bara att jag var smalare förr. Jädra Hypotyreos, du saboterade min figur! ✝️ RIP 26” jeans och storlek 34-36 och Hej på dig, du främling, som skymmer min spegelbild.
Jeeeeeez, jag tror inte att det finns någon chans till Beach 2022 – kanske 2026.
Melanie Mattsson 