Att det finns el när vi vill använda brödrosten eller ladda telefonen tar vi som så självklart att vi knappt tänker på det. Först när den inte finns där inser vi hur beroende vi är av den och hur sårbart vårt samhälle är. Men hur funkar elnätet egentligen? Vad innebär spotpriset på el? Och varför är det billigare att tvätta på natten?

I elnätet måste det alltid vara balans mellan vad som produceras och förbrukas. I samma ögonblick som du sätter i en stickpropp i väggen och tar ut el måste samma mängd el produceras och skickas ut i elnätet. Anledningen är att elnätet alltid måste hålla en viss spänning och en viss frekvens för att allt vi kopplar in i det ska fungera på rätt sätt. I Sverige är standardspänningen 230 volt i ett vanligt vägguttag, och frekvensen är 50 Hz.

Elens väg genom nätet

Elnätet fungerar ungefär som ett vägnät. I stamnätet – motorvägarna – transporteras el från kraftverken till de regionala elnäten. Stamnätets kraftledningar går över hela landet och har förbindelser till våra grannländer. Deras sammanlagda längd är ungefär 15 000 km, lika långt som från Stockholm till Sidney. Det är mer ekonomiskt att transportera el vid hög spänning, därför håller stamnätet antingen 400 eller 220 kilovolt.

I de regionala näten – landsvägarna – ska elen inte transporteras lika långt. Därför är spänningen lägre: 40–130 kilovolt. De här näten ägs ofta av så kallade regionnätsföretag – till exempel E.ON – och transporterar elen från stamnätet till de lokala distributionsnäten.

Lokalnäten kan liknas vid småvägar som går genom bebyggelse och leder fram till hushåll och verksamheter. De ägs ofta av mindre företag med lokal anknytning: elnätsföretag. I lokalnäten är spänningen 40 kilovolt eller lägre, och sänks så småningom till 230 volt när elen levereras till hushållen.

Handeln med el går en annan väg

Elproducenterna – de som äger kraftverken – säljer sin el via elbörsen Nord Pool Spot eller direkt till ett elhandelsföretag, som i sin tur säljer elen till användarna. Vem som levererar elen till ditt vägguttag, det vill säga det lokala elnätsföretaget kan du som kund inte välja. Vem du köper elen av kan du däremot välja fritt. Många elkonsumenter byter därför elhandelsföretag eftersom det kan löna sig ekonomiskt. Har du gjort det är det två företag inblandade när du använder el: ett som du köper själva elen av, och ett som äger ledningen och distribuerar elen till dig.

Ungefär 90 procent av all el som produceras i Sverige passerar Nord Pool Spot. En elbörs fungerar som vilken annan börs som helst: priset baseras på tillgång och efterfrågan. Vad priset blir beror till stor del på hur elen har producerats – om det är billig eller dyr el.

I Norden står vattenkraft, som är relativt billig, för cirka hälften av all el som säljs på marknaden. Därför spelar tillgången till vattenkraft en stor roll för priset. Under torrår är det nödvändigt att fylla ut med dyrare elproduktion för att möta elbehovet – då stiger spotpriset på Nord Pool.

Ett exempel på dyrare elproduktion är oljebaserad kraft som är beroende av såväl bränslepriser och växelkurser på valutor, som utsläppsrätter för koldioxid.

Men varför är det billigare att tvätta på natten?

Vi använder som mest el under vår vakna tid – inte så konstigt – och den mesta elkonsumtionen i hushållen sker kring frukost och under sena eftermiddagar. När producenterna måste leverera mer för att möta efterfrågan är också priset högre.

Under nätterna när de flesta verksamheter är stängda eller åtminstone går på lågvarv och hushållen har stängt av sina apparater är efterfrågan på el låg. Därför blir elpriset på elbörsen under de timmarna lägre – vilket gör att du kan tvätta billigare på natten.

Vad betalar du för?

Elpriset för dig som konsument består av tre delar:

• Skatter och avgifter till myndigheter
• Elnätsavgiften – priset för överföringen av el från producent till konsument via elnätet
• Elhandelspriset – det du betalar för den el du faktiskt använder

Det är den sista delen som är konkurrensutsatt och som du själv kan påverka genom att byta elhandelsbolag.

Källa: E.ON – Energisparnytt